U l l i s

Jag är så tacksam för mina älskade vänner hemma i Härnösand, mina nyfunna vänner - nollekompisar, klasskamrater, kollegor. Jag är tacksam över min familj - pappa, mamma, systeryster, faster, farfar och dom som finns med i deras liv och bidrar till den dom är.
Jag är tacksam för att jag har min älskade Björn som står vid min sida i vått och torrt och visar mig så mycket respekt och hjälper mig mer än vad som står i hans makt, hur otroligt det än låter.
Jag är tacksam för att jag har ett jobb att luta mig på, skolan som trotts många krav ger mig trygghet, jag har en lägenhet - ett hem som jag får dela med den jag älskar och jag bor i en stad där jag trivs väldigt bra.
Jag är tacksam att mina svärföräldrar är öppna och välkomnande, att de gav mig ett hem när jag flyttade ner utan någon direkt säkert om skola och jobb och att de ställer upp på mig när jag behöver hjälp.
Jag har så mycket att vara tacksam mot och jag är så glad att jag har så många att dela mitt liv med. Alla är ni ovärderliga och fantastiska på erat sätt. Jag hoppas att ni var och en vet att det är ni som förgyller mina dagar, får mig att må bra och ger mig motivationen att ta nästa steg.
Jag älskar er

Och jag saknar er hemma i Härnösand väldigt mycket, men jag vill kunna säga det på ett sätt som inte ger er känslan av att jag inte trivs här, för det gör jag. Det bästa, om jag fick bestämma och om jag fick vara lite (väldigt) självisk, vore att ni alla, tog erat pick och pack och flyttade ner hit, till mig. Då skulle det vara komplett